Dikning (skyddsdikning) & Dikesrensning

Rätt vatten på rätt plats – för bärighet, föryngring och långsiktig produktion

Vi utför skyddsdikning och dikesrensning som egna tjänster. Är du osäker på vad som behövs? Boka ett platsbesök så gör vi en fältbedömning och föreslår åtgärd, omfattning och timing.

Vilken slags dikning är det frågan om?

Skyddsdikning (tillfälligt/åtgärdsbundet)
  • Syfte: förbättra bärighet och leda bort ytvatten inför/under en åtgärd (t.ex. avverkning, markberedning).
  • Dimensioneras och placeras tillfälligt; kan läggas igen, brytas eller lämnas att växa igen efter åtgärden.
  • Fokus på minimerad markpåverkan och att inte sänka grundvatten varaktigt.
Dikesrensning (befintliga diken)
  • Syfte: återställa funktion i redan anlagda diken genom rensning av slam/vegetation.
  • Följer befintlig sträckning, djup och bottennivå – ingen ny vattenanläggning.
  • Kan kräva samråd/anmälan beroende på läge och påverkan.vatten varaktigt.

När lönar det sig att dika?

  • Inför eller i samband med gallring när gamla diken tappat funktion – förbättrar bärighet, minskar körskador och ger torrare körstråk för skotare.
  • Dålig bärighet/blöta partier före skörd, markberedning eller plantering.
  • Gamla diken med igenväxning eller sättslam – nedsatt funktion.
  • Åkermark/övergångsmark där grässvål och ytvatten bromsar föryngringen.

Dikesrensning i gallring

Mål: säkra bärighet och framkomlighet under gallringen, samt skapa hållbara körstråk inför kommande åtgärder.

Planering
– Vi går igenom stickvägslayout, vändplatser och känsliga partier.
– Identifierar befintliga diken och bestämmer var rensning ger störst effekt på bärighet.
– Bedömer om åtgärden är rensning av befintligt dike eller om den kan klassas som nyanläggning (kan kräva anmälan/samråd).

Utförande
Rensning före/under gallring beroende på bärighet och väderfönster.
Bredbandsgrävare/LGP för låg markpåverkan.
Tillfälliga skyddsdiken där ytvatten behöver ledas bort under arbetet (läggs igen eller lämnas att växa igen efteråt).
Trummor/överfarter vid korsningar och känsliga rännilar.

Hänsyn & masshantering
– Slam/torv placeras så att återförsel till vattendrag undviks.
Kantzoner och nyckelbiotoper respekteras; extra försiktighet i lägen med hög erosionsrisk.
Slamfällor/erosionsskydd vid utlopp vid behov.

Koordinering
– Tät dialog med gallringslag för att minimera stillestånd.
– Uppföljning efter första körningar; kompletterande rensning där det behövs.

Så jobbar vi

  1. Platsbesök & fältbedömning – vattenflöden, marklutning, jordart, känsliga miljöer och kulturspår.

  2. Åtgärdsplan – val av skyddsdikning eller rensning, sträckning, djup, vändplatser och avstjälpningsplatser (masshantering).

  3. Utförandebredbandsgrävare/lågt marktryck, noggrann läggning och korsningar. Broar/överfarter vid behov.

  4. Vattenhänsyn – skyddszoner, slamfällor och lugn utlöpning. Vi undviker onödig påverkan på vattenförande stråk.

  5. Dokumentation – karta, längd, läge, datum, foton/GPX vid behov.

  6. Överlämning & samordning – rekommendation kring markberedning och plantering/sådd efter att vattenförhållandena stabiliserats.

Vanliga frågor

Kan ni rensa diken i samband med gallring?
Ja. Vi planerar tillsammans med gallringslaget, rensar före eller under arbetet och lägger temporära lösningar (skyddsdiken/trummor) där det behövs för att undvika körskador.

Behöver jag tillstånd för dikesrensning?
Skogsstyrelsen ska normalt kontaktas för samråd minst sex veckor innan du börjar, men åtgärden är oftast inte tillståndspliktig. Tillstånd från länsstyrelsen krävs om ett nytt naturtillstånd har uppstått (kraftig försumpning) eller om diket ska grävas djupare/bredare än ursprungligt. Se länk till Skogstyrelsen: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/dikning

När på året är det bäst att rensa diken?
När marken bär och risken för slamtransport är låg. Ofta sensommar–höst.

Kan ni kombinera skyddsdikning och markberedning?
Ja, vi samordnar. Ofta görs skyddsdikning/valda rensningar först, därefter markberedning när bärigheten tillåter.

Vad händer om jag hoppar över dikningen?
Högre risk för körskador, sämre markberedningskvalitet och ojämn föryngring – särskilt på blöta partier.

Påverkar dikning naturvärden?
Fel utförd åtgärd kan göra det. Därför är hänsyn, rätt dimensionering och eventuella skyddsåtgärder centrala.